Lina & Livet

Jag förundras människor som kan prata känslor. Jag är urdålig på det och jag är urdålig på att visa dem. Det finns liksom aldrig läge att säga vad man känner. Det där rätta ögonblicket man går och väntar på infinner sig aldrig och jag vågar inte fråga heller. Jag får bara hoppas att han tänker på mig som jag tänker på honom.

Förövrigt har det varit en fin nationaldag trots min baksmälla från gårdagens fest. Några soltimmar ute i Västra Hamnen med H följt av lite mys med D. Nu är det fotboll.